Vad ska man göra när alla ens vänner sviker en? Här har man ställt upp till 100 procent när JAG har mått som dåligast. Och vad får man tillbaka? En massa skit, och när jag mår som dåligast vart är dom då? 

Jag ska inte behöva ta alla deras problem, jag är ju också ett barn precis som dom. 

Men nu är det slut med det, lek era jävla lekar men jag tänker då fan inte bry mig ett piss..

-----------------------------

När jag skärde mig, ville jag bara göra om det. Jag ville känna smärta, jag ville visa världen att jag inte mådde bra. 

Men istället så fick min brorsa reda på det, först blev han arg och sedan så förstod han varför. 

Varför kan inte folk vara som han? Han förstår ju iaf varför. 

Ibland så har man bara lust att dö för man vill se vilka som bryr sig om en, men så jävla egoistisk är inte jag. Och det kommer jag aldirg vara! 

Men det är nog inte bara jag som tänker så här, för någon gång tänker la en del så också. 

Vem har sagt att livet är enkelt? 

Vi lever för något, och vi ska kämpa. Men i slutändan så är de värt det. 

Hej, jag tänkte mest ha denna bloggen för att skriva av mig hur jag mår och hur jag tycker osv.

Och jag tänker inte skriva vem jag är. Men jag kan iaf säga att jag bor i Vänersborg och jag är en tjej! 

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag klarar det inte, inombords är jag nästan död men utan på är jag hur stark som helst. 

Det är inte varje dag man får höra av folk att dom bedömer en...jag är ingen person som snackar skit om alla. 

Visst jag har gjort det några gånger men det gör nästan alla. 

Folk tror att dom känner mig och dom tror att jag mår bra. Dom som vet om hur jag mår säger bara att det är inte farligt, att jag inte borde ha ont. 

Men vet dom hur jag känner? Nej för dom är inte mig. 

Vet dom hur många gånger jag har tänkt på att vara död? Vad enkelt det vore, slippa all smärta och slippa all skit i världen. Men jag kan inte dö, jag vill leva. För min famlij är mitt allt, jag kan inte få en bättre familj! 

Jag älskar dom över allt annat. Men vad ska man göra när man mår som jag gör? 

Man kan inte skita i det, men det har jag gjort, men nu så får jag lida för det. 

Jag ska bättra mig, jag ska försöka snacka med en kurator eller vad det heter. Men jag vill bara INTE. 

JAg ska klarar det här själv, jag är 15 år! Jag är snart vuxen!